'ello shep!

 Som ett nytt inslag i temamånad FYS! och vägen mot en starkare corgirygg har vi börjat jogga igen. Smått, smått. Vi promenerar till viadukten och tuffar sen hela vägen till fårhagen, stannar och jollrar över lammen och tuffar sen tillbaka, tar andra vägen mot kvarn till och börjar gå igen när asfalten börjar strax innan Kvarnbacken.

Min briljanta plan har fallerat en aning dock. Trodde Tetris skulle tycka att det var så tråkigt att springa i koppel att hon skulle falla tillbaka till "jag-springer-långsamt-långt-bakom-dig-så-kanske-du-tappar-mig-utan-att-märka-det". I trav då. Som hon gjorde i höstas. En fantastisk plan, hon ska ju trava mer!  Men en grävling är tydligen inte värre än att hon kan ändra sig.

Nu springer hon framför och ligger på i kopplet. Och hon tycker det är så himla buskul att matte är ute och springer efter henne. "You will never catch me alive!" ser man att hon tänker och lägger på en växel till på de korta små benen. Och det blir både trav och galopp, men jag försöker tjoa och tjimma och låta lite extra farlig när hon travar, för sånt tycker små  grävlingar är roligt! Och när vi stannar och tittar på fåren, så lovar jag att om hon travar lite  mer och skumpgalopperar lite mindre, så kan hon få komma in på andra sidan stängslet en dag.