Mera agility

Igår for hela flocken + min käre far till Hofors bk för att delta i den inofficiella Hoforscupen! Hoforscupen är 4 träningstävlingar som anordnas lite utspritt över året för klubbens agilityekipage. Varje placering ger olika poäng (den som vinner får 12) och den som har flest poäng efter den sista tävlingen vinner hela rubbet. Diskar man sig får man minuspoäng men kan fortfarande rädda situationen genom att få en bra tid.

Ziva fick vara med i nybörjarklassen för hundar och förare som inte har tävlat än och Ambra fick vara med i den lite mer avancerade, igår motsvarade det en klass2 hoppbana.

Om Zivas och min prestation: Hon rev inte! :D

Ambra var bara guld! Hon sprang så himla fint men fick vägran vid tunnlarna där pappa stod, vi kom trea av tre largeekipage och skrapade ihop 7 poäng ;)

Hjärta du

knascorgi

Kantarellfail

Stabbyn och jag bestämde oss för att ha lite kvalitetstid med enbart varandra och lämnade husse och bråkvalp för kantarellbackarna i skogen. Tror Ambra njöt utav att kunna strosa runt utan att ha en illermix hängandes i fanorna, värre var det för mig för jag hittade ynka tre små puttenuttiga kantarellstackare som fick bo kvar i mossan. Ambra tröttnade långt innan mig på att leta och satte sig på en stubbe och ugglade. Dåliga kantarellsökhund. Det är väl för väl att hon är söt i alla fall.

Det snurrar i min skalle

Puh! Mycket agility har det varit i veckan, möte i söndags och på torsdag, träning igår och egentligen idag också men det får vi stå över för jag ska chaufföra moster ut i spårskogen. Agility känns såå svårt ibland, plocka och skicka och linjer och tänka på vart/hur man står och vart man ska och axlar/höfter/fötter... Inte konstigt att det blir lite snurrigt i bollen men jag hoppas att det ska klarna, för agility är också något så grymt kul!

Ambra är ju gammal i gemet och kopplar bort helt när hon är "uppkopplad" men Tetris sitter med ögon som golfbollar och tittar på alla som springer och hoppar och tjoar. Hon klarade dock av att bebisträna lite kontakt, nosduttar och ställa tassarna i/på en liten skål som stod där, mattes duktiga kicka! Men gissa om någon mer är ganska trött när vi kraschar i soffan hemma...

Tet4.5

Lillan 4½ månad, lite vinglig och ranglig men vackrast ändå

Kängurulabrador och oväntat problem

Så var min första lediga helg avklarad! Notera att jag föredrar ledig framför arbetslös, studierna drar igång igen om två veckor så nu har jag mitt sommarlov. I lördags var Eva-Britt snäll nog att hjälpa mig med Zivans hoppteknik, den där icke-existerande hopptekniken som mest består utav hinder och pinnar som flyger åt alla håll och kanter. Nyckeln heter lugnt och sansat, korta avstånd till hindret och använd-nöten-du-har-mellan-öronen-Ziv. ;)
I ärlighetens namn är det inte bara lilla gula som har problem med att ta det lugnt och sansat, jag är också lite förtjust i att varva upp alldeles för mycket. Tycker vi fick till det snyggt i alla fall, Zivan använde sina kängurubakben alldeles utmärkt och hoppade bra. Nu ska det bara nötas in!
Ambra fick såklart också en liten genomkörare med fokus på handling, hon är så himla bra och springer precis dit jag pekar, vilket ju inte alltid stämmer med hur jag tänkt det, haha! Det blir bra, bara jag får till det.
Och till sist en liten rapport om Super-Tetan den fantastiska corgivalpen! Hon har börjat hoppa upp på köksbordet. Japp. Hon har ben som är en tvärhand långa och hon hoppar upp på köksbordet. Hon tar visserligen sats mot köksstolarna men det är ändå 44 ggr högre än henne själv! Och det är inte bara det att jag generellt inte uppskattar hundar där jag äter utan jag är tokrädd att hon ska hoppa ner därifrån. Det är högt och blir en stum landning. Så skjut in köksstolarna då? Jo, men hon knuffar ut dem igen. Det enda positiva jag ser med det här är att hon inte är rädd för höjder i alla fall. Huzzah...

Hipp hipp hurra för Ambra!

Stort grattis till världens finaste staby som fyllde hela åtta år igår!

Åtta år fyllda med skratt och kärlek och kanske en del gråa hår ;)

Puss på dig, älskade Annbrett!

Tystnad råder

Tystnad råder på bloggen, Någon som har bett om att få vara anonym i just det här inlägget har nämligen tuggat av sladden till min dators batteriladdare. Mitt slösurfande har därmed minskat drastiskt. Någon skäms naturligtvis inte ett dyft och har i rask takt även avverkat en bikiniöverdel, en tekopp och en flip-flop toffla. Det är bara att luta pannan mot väggen, sakta räkna till fem och sen bli ännu bättre på att plocka undan, plocka av och gömma. Och inte glömma att-det-går-över.